måndag 9 september 2013

Monday market

Måndag och skoldag igen! Pappan skjutsade barnen till skolan som vanligt på morgonen.


Alla på skolan tyckte att Nellie var så fin i sina klänning som hon fick i födelsedagspresent. På bilden syns skolbyggnaden och det är på andra våningen som barnen har sina klassrum. På bottenvåningen finns förskolan och personalens rum.


Skoldagarna börjar alltid med samling för alla barnen i salan. Där hälsar rektor Nina alla välkomna på thai och alla svarar givetvis också på thai.


Därefter körde pappan hem igen, ja via ett kortare stopp på gymmet förstås. Framåt lunchtid lastades tuktuken med barnvagnen och så åkte vi till den stora måndagsmarknaden på Klong Dao Beach. 


Där finns mest kläder, frukt och mat. Vi köpte en massa olika goda frukter, som mango, vattenmelon och äpplen. 

Vi köpte även sötpotatis, morötter och fisk så vi kunde laga lite mat till Lovina. Nästa gång ska vi våga köpa mat till oss själva. Det känns annorlunda att köpa kyckling och kött som ligger framme i 35 graders värme, men det ska enligt uppgift vara färskt och fräscht.


Vackra mamman i köket som är otroligt välutrustat. Det vore kul att laga mer mat hemma, man börjar sakna det efter ett tag. Nu ska vi få tips på var man kan få tag på bra kött och andra matvaror så snart står vi nog vid spisen igen.


På kvällen gick vi ut för att leta någonstans att äta och så småningom snubblade vi in här, på Baan Country Lao. De hade en grill vid vägen och det såg faktiskt väldigt gott ut.


Så vi beställde in grillad kyckling med goda såser samt sticky rice, ett slags klibbigt ris som typ varmt sushiris, till hela familjen.


Tyvärr i träffade något tråkigt på vägen hem som fick Elliot och Nellie att gråta floder. Vi såg en katt liggande på vägen och den hade precis blivit påkörd. Den låg och ryckte till och sprattlade och det var ingen trevlig syn. Det var inte ett värdigt slut för det stackars djuret, särskilt som det bara var en tidsfråga innan den skulle köras över igen, då det var mörkt och rätt mycket trafik. Så pappan tog mod till sig och gick ut på vägen och flyttade ner katten till det höga gräset i dikeskanten samtidigt som den drog sitt sista andetag. De stackars barnen, som aldrig har sett ett dött djur tidigare, grät hela vägen hem. Vi frågade de som bor precis i närheten om de saknade någon katt men vi fick inget napp. Det var ett tråkigt slut på en trevlig dag. 


Nu har lillan somnat och förhoppningsvis även de två lite större. Dags för filmkväll med Magnumglassar för mamman och pappan. 

Vi hörs!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar